Tor Claesson

Ett svenskt fantasyepos av modernt snitt

När man mottar en dödsdom förändras man. Det är något Mold som har fått erfara sedan han dömdes till döden för tre mord, varav två han aldrig begått. Vad han ännu inte vet är att man förändras än mer då man får en andra chans. Det kommer han emellertid snart att bli varse, då han rekryteras till den kejserliga legionen.

När en hästhandlare slås sönder och samman, inte mer än knappa slaget efter att han har beskyllt Prästerskapets råd för att ha lurat honom på pengar, väcks Auroras misstänksamhet. Kan någon i stadens styrande råd ha försökt tysta honom? Om så - vem?

Krig och väpnade konflikter är på samma gång fullständigt meningslösa som absolut nödvändiga. Det är någonting som Svart har kommit underfund med sina långa år i tjänst. Vart slagfält representerar ett misslyckande och var seger ett nederlag. Endast ett än värre öde kan han föreställa sig; det som väntar om alla vapen läggs ned.

Att göra legionärer av en samling tvångsrekryter, åldringar och banditer är aldrig någon enkel uppgift. Cass uppgift blir därtill än svårare då hon nås av bud från Namprovovinsen, vilket tvingar henne till avmarsch all hast. Inte bara hotar uppror i provinsen. Sydferneiska koalitionsstyrkor marscherar dessutom mot stadens portar.

Oxvältarna: Spelers regler
av Tor Claesson
429 sid.

Konsten att skapa ett levande fantasyspråk

Ända sedan Tolkien trollband världen genom sitt magiskt klingande alvspråk har viljan att utveckla egna språk brunnit het bland världens fantasyförfattare. Ibland kanske för het, men mer om det någon annan gång. Konsten att skapa ett språk är dock inte helt enkel - särskilt inte om man vill att språket ska vara såväl funktionellt som levande och vackert. Det handlar nämligen om väldigt mycket mer än att bara hitta på nya ord. Framförallt måste man skapa tydliga regler för hur dessa ord fogas samman till meningar, liksom hur de böjs och kompareras.

I nedanstående guide kommer jag steg för steg förklara hur jag gick till väga då jag skapade det seberiska språket till min bok Oxvältarna: Spelets regler samt ge tips för hur du ska tänka när du skapar ditt eget språk. Det ska direkt sägas att guiden inte är komplett, lika litet som mitt språk är det. Den täcker dock de grundläggande frågeställningar som du måste ta ställning kring för att skapa ett hjälpligt fungerande språk.

Guiden förutsätter att du har ett visst hum om hur svensk grammatik och ordföljd fungerar. Notera också att jag använder svenska ord även för att beskriva seberiskans struktur fram till det sista avsnittet om att hitta på nya ord.

Steg 1 - Bestäm ordföljd

Det första vi vill göra är att bestämma vår nya språks grundläggande ordföljd. Dvs. i vilken ordning ord och satsdelar läggs samman till meningar. Här fokuserar vi på språkets grundläggande form med subjekt, objekt och predikat.

I svenskan används ordföljden subjekt-predikat-objekt när något berättas.

Exempel 1, på svenska:
Slaktarn slog honom

Exempel 2, på svenska:
Den dimhöljda gestalten höjde ett varnande finger i luften

När vi skapar vårt nya språk kan vi dock välja att experimentera med ordföljden. I mitt seberiska språk valde jag exempelvis den lite udda ordföljden objekt-subjekt-predikat. Anledningen till det var att jag ville skapa ett språk som i grunden skiljer sig från vårt, vilket jag också lyckades med. När du skapar ditt nya språk ska du dock inte känna något tvång att göra detsamma. Det går nämligen bra att skapa ett helt nytt språk med samma ordföljd som vår svenska. Viktigt är dock att du fattar ett medvetet beslut därom.

Exempel 1, på seberiska:
Honom Slaktarn slog

Exempel 2, på seberiska:
Ett varnande finger i luften Den dimhöljda gestalten höjde

Detta är den absoluta grunden för språkets ordföljd. När du arbetar vidare med ditt språk kommer du också vilja bestämma ordföljd för bisatser samt plats för prepositioner, negationer, adjektiv m.m. Detta tar jag dock inte upp i denna guide. Bra är dock om du har det i bakhuvudet när du går vidare med ditt språkbygge.

Steg 2 - Bestäm verbens tempus

När vi känner oss nöjda med språkets grundläggande meningsbyggnad kan vi gå vidare och titta på den första av våra ordklasser, nämligen verben. För dessa vill vi skapa tydliga regler för hur de böjs och uttryck i olika tempus, dvs. tidsformer.

Eftersom jag pluggade stora delar av min grammatik på 90-talet använder jag fortfarande formerna presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt och futurum som tempusformer. Du som har färskare grammatikkunskaper kan med fördel använda de tempusformer som du är bekväm med.

Exempel 3, på svenska och seberiska
Tempus Vad? Svenska Seberiska
Infinitiv Grundform Att jaga Att jaga
Presens Nutid Jagar Jaga
Imperfekt Dåtid Jagade En-jaga
Perfekt Förnutid Har jagat Ent-jaga
Pluskvamperfekt Dåtids dåtid Hade jagat Sent-jaga
Futurum Framtid Ska jaga Ge-jaga

Som synes har jag i mitt seberiska språk valt att uttrycka tempusformerna med olika prefix istället för med olika ändelser som i svenskan. Min baktanke är att detta ska göra skriftspråket lätt att begripa (kanske på bekostnad av talbarhet).

När du skapar ditt språk kan du välja mellan en mängd olika alternativ. Ska tempus uttryckas genom prefix, böjning eller suffix? Ska perfekt och pluskvamperfekt ha har resp. hade framför sig, eller uttrycks det istället genom böjning? Eller har kanske även presens samt imperfekt egna stödord? Var kreativ - men tänk på att språket ska vara användbart. Dvs. inte bara vara roligt på papper; tanken är ju att de stackars människorna i din värld ska kunna tala ditt språk!

Steg 3 - Substantivens former

Substantiven är nästa ordklass som vi ska ge oss i kast med. För dessa ska vi bestämma tre saker: a) Hur singular och plural uttrycks, b) hur genitiv och nominativ uttrycks samt c) hur former för bestämd och obestämd form.

Vi börjar med singular och plural, dvs. skillnaden mellan ental och flertal. Liksom med verbens tempus kan dessa potentiellt uttryckas genom böjningsformer, prefix, suffix och stödord.

Exempel på svenska:
En hund, flera hundar.
En apa, flera apor.
Ett svärd, flera svärd.

Exempel på seberiska:
En hund, flera hundes.
En apa, flera apas.
Ett svärd, flera svärdes.

Som synes byter svenskan främst ändelse, där -ar, -or, eller -er läggs till. Vissa ord är dock samma både i singular och plural (dvs. undantag från regeln, alla språk har sådana). På seberiskan läggs på samma sätt -s eller -es till i slutet på ordet, beroende på om ordet slutat med en vokal eller konsonant.

Nästa steg är är att komma på hur våra substantiv uttrycks i obestämd resp. bestämd form. Vår verktygslåda är återigen densamma som för tempus.

Exempel på svenska:
En hund -> Den hunden, Flera hundar -> De hundarna.
Ett svärd -> Det svärdet. Flera svärd -> De svärden.

Exempel på seberiska:
En hund -> Den to-hund, Flera hundes -> De to-hundes.
Ett svärd -> Det to-svärd, Flera svärd -> De to-svärdes.

Kort sagt lägger man i svenskan på någon av de båda ändelserna -en eller -et, beroende på ordets genus. I mitt seberiska används istället ett och samma prefix, to-, oavsett genus.

Avslutningsvis ska vi bestämma hur substantiv uttrycks i nominativ resp. genitiv, dvs. i grundform samt ägande form. Verktydslådan? Den är du sannolikt bekant med vid det här laget.

Exempel på svenska;
Hund -> Hunds
Hunden -> Hundens
Hundar -> Hundar
Hundarna -> Hundarnas

Exempel på seberiska;
Hund -> O'hund
Hunden -> O'to-hund
Hundar -> O'hundes
Hundarna -> O'to-hundes

På svenska läggs alltså ett avsluta -s på substantivet för att ange ägande form. I seberiskan används istället ännu ett prefix, o-.

När du använder flera prefix, skriv även en regel för i vilken ordning prefixen ska skrivas. I mitt seberiska språk läggs genitivformen först, därefter bestämd form. Dvs. O'to-. I ett annat språk skulle det omvända mycket väl kunna vara fallet, att bestämd form läggs framför genitivformen, dvs. To-o'.

Steg 4 - Adjektivens former

Nästa ordklass som vi ska ge oss i kast med är adjektiven, för vilka vi måste besluta två saker. Dels hur vi komparerar dem, dels bestämma hur deras form förändras då de beskriver substantiv i singular respektive plural, dvs. dess numerus.

Vi börjar med det (rolig, roligare) roligaste, nämligen att komparera våra adjektiv. Dvs. bestämma hur adjektivens jämförelseformer, positiv-komparativ-superalativ, uttrycks. Till vår hjälp av vi som vanligt prefix, suffix och böjningar  av orden.

Exempel på svenska
Rolig, roligare, roligast
Vacker, vackrare, vackrast
Stor, större, störst
Skadad, mer skadad, mest skadas

Exempel på seberiska
Rolig, na-rolig, ne-rolig
Vacker, na-vacker, ne-vacker
Stor, na-stor, ne-stor
Skadad, na-skadad, ne-skadad

Som synes är huvudregeln i svenskan att de båda ändelserna -are och -st läggs till i slutet adjektivet för komparativ respektive superlativ. Ett flertal undantag från regeln finns dock, vilket illustreras av de båda senare exemplen. I seberiskan har jag i vanlig ordning valt att använda prefix för att bestämma adjektivform, nämligen na- och ne-.

När vi känner oss nöjda med komparativformerna kan vi gå vidare och bestämma hur adjektivens numerus uttrycks. Dvs hur det skrivs när de beskriver ett eller flera substantiv.

Exempel på svenska
En grön goda -> Flera gröna grodor
Ett argt bi -> Flera arga bin
Ett runt bord - Flera runda bord.

Exempel på seberiska
En grön goda -> Flera grön grodes
Ett argt bi -> Flera arg bis
Ett runt bord - Flera rund bordes.

Som synes lägger vi i svenskan till ändelsen -a i slutet av adjektivet för att ändra dess numerus till plural. I seberiskan sker ingen förändring alls.

Steg 4 - Övriga ordklasser

Utöver de tre stora ordklasserna kommer denna guide inte gå in i detalj på några andra ordklasser. Jag råder dig dock att gå igenom var och av dessa och ta aktiva val för vilka regler som ska gälla. För egen del har jag i mitt seberiska språk inte gjort några större avvikelser från det svenska språket, men är du än större språkbegåvning än mig kan du absolut experimentera även här.

Steg 5 - Alfabet och skriftspråk

Väl färdiga med språkets grunder och struktur kan vi går vidare att fundera kring dess alfabet, ljud och skriftspråk.... [uppdatering följder]


Kommer snart Vilka ljud finns? Behövs alla våra bokstäver? Ta bort eller lägga till? Hur ser bokstäverna ut? Vill du skapa egna tecken? Tänk - vilket medium brukar de skriva på? Hur utvecklat är det?

Steg 6 - Gör dig en ordbok

Kommer snart Försök hitta de ljudkombinationer som är vanliga i språker. Släktskap mellan orden. Tänk på att de ska gå att böja - eller hur ser undantagen ut när de inte går att böja enligt dina regler?

Vad kommer sedan?

Kommer snart Hur uttrycks en fråga? Med förändrad ordföljd som i svenskan? Eller med ett frågeord som i seberiskan? Eller något helt annat?

Tor Claesson

Den nu 33-åriga människohanen Tor föddes i Sundbyberg, där han också växte upp. Efter att ha nått könsmogen ålder flyttade han, likt många andra hanar av samma art, över kommungränsen till Solna. Där bor han nu tillsammans med sin dotter i en lägenhet med utsikt över den lokala pizzerian.

Intresset för det annanvärldsliga drabbade Tor i tidig...

Läs mer

Följ mig på Facebook

Eller Instagram @gullesnutt

SnapWidget · Instagram Widget